Nordiska museet anordnar för tionde året den populära barn- och familjeaktiviteten Natt på Nordiska museet. 29 och 31 oktober bjuds barnfamiljer och halloweenfirare in till en unik, interaktiv museiupplevelse efter stängningstid.
Nu finns det möjlighet att vara med och bidra till en kommande bok om NK:s Franska Damskrädderi. Nordiska museet efterlyser i samarbete med Nordiska Kompaniet och Bukowskis alla typer av objekt, bilder och minnen från 1900-talets exklusivaste coutureateljé. Insamlingen sker på NK i Stockholm 18-20/10 och 24/10, samt på NK i Göteborg 25/10.
Nordiska Museets förlag ger ut boken Julita gård – Människor och landskap under tusen år som baseras på ny kunskap från aktuell forskning. Tillsammans ger 18 författare en generöst illustrerad skildring av en unik historisk plats och dess invånare, från forntid till nutid.
Var med och skriv in fler kvinnor i världens mest använda uppslagsverk på nätet – Wikipedia – den 16 augusti då Nordiska museet, Stockholms Kvinnohistoriska och Musikverket anordnar en skrivstuga på temat kvinnor inom mode.
Varför dansar vi runt en lövad stång, hoppar över gärdsgårdar och leker lustiga små grodor? Jonas Engman, intendent på Nordiska museet ger svar på allt du behöver veta om den populära och mytomspunna traditionen. Gläns med dina kunskaper över sillen och färskpotatisen!
Cardigan, jumper och trenchcoat. Skotskrutigt och Doc Martenskängor. Blommiga tapeter, pyjamas, te och en skogspromenad i gummistövlar. Det här är delar av vardagen så vanliga att vi kanske inte längre tänker på varifrån de kommer.
Med Brexit runt hörnet lyfter Nordiska museet fram hur Nordens mode och livsstil har påverkats av Storbritanniens kreativa industri under århundraden av handelskonta
Julita gård i Södermanland tilldelas Stora Turismpriset. Gården, som är en del av Stiftelsen Nordiska museet, visar hur ett storgods fungerade under början av 1900-talet och är sommartid ett populärt utflyktsmål. Besöksmålet Julita gård har med platsens historiska miljö som grund framgångsrikt utvecklat en plats med en arena där många aktörer tillsammans bygger och delar kunskap, anser juryn.
Den 2 december inviger Nordiska museet julen med att tända den pampiga julgranen i Stora hallen. Då börjar en stämningsfull tid med fullspäckat program med julgransplundring som final den 13 januari. Men först reder museets etnologer ut ett och annat om jul och nyårstraditioner.
Varje år ståtar Nordiska museets julgran i Stora hallen inne på museet. Granen har ett tema varje år och pryds av hun
Här delar Lena Kättström Höök, etnolog och intendent på Nordiska museet och aktuell med en ny bok om nyårstraditioner och nyårsfiranden, med sig av bakgrunden till några av nyårets beståndsdelar.
Hur länge har vi firat nyår den 1 januari?–Det var först på 1500-talet som 1 januari officiellt blev nyårsdag i Sverige. Under medeltiden räknades juldagen som årets första. Först fram på 1800-talet va
Här delar Nordiska museets etnolog Jonas Engman med sig av bakgrunden till några av julens beståndsdelar.
Varför heter det ”jul”? –Ordet går förmodligen tillbaka på betydelsen ”fest”, ”inbjudan” och kan spåras till fornsvenskan. Det är mer tveksamt om det finns ett samband mellan julfirande och påstådda fornnordiska midvinterfester. I äldre tid användes uttrycket ’dricka jul’ istället för att
Måltidsakademien har utsett Årets svenska måltidslitteratur 2018. Antologin Köket. Rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet utgiven av Nordiska museets förlag är en av vinnarna som fick pris på Kungliga Biblioteket den 15 november.
Måltidsakademien grundades 2000 med syftet att främja forskning kring och utveckling av måltiden ur ett helhetsperspektiv. Varje år utser Mål
En ny bok från Nordiska museet berättar om nyårsfirandets historia och om de olika nyår vi firar i Sverige idag. Boken är den senaste i en rad böcker om traditioner från Nordiska museets förlag.
En unik mönsterskatt ur samlingen, nordiska smaker och vintage rekvisita från vinden. Det är huvudingredienserna när Nordiska museet öppnar en ny butik ritad av arkitektfirman Joyn Studio den 29 september.
Varför dansar vi runt en lövad stång, hoppar över gärdsgårdar och leker lustiga små grodor? Jonas Engman, intendent på Nordiska museet ger svar på allt du vill veta om den populära och mytomspunna traditionen. Gläns med dina kunskaper över sillen och färskpotatisen!
Utflyktsmålet Julita gård är en dröm för trädgårdsfantaster med bland annat en pionträdgård med närmare 130 sorter och arter. Trädgårdsmästare Klara Holmqvist har lång erfarenhet av pionskötsel och delar med sig av sina fem bästa tips.
Köket kan berätta mycket om människors strävan efter ett bättre och bekvämare liv. I en ny bok från Nordiska museet skildras kökets och kökslivets historia i Sverige. Den övergripande frågan handlar om hur visioner, behov och materiella förutsättningar har format och omformat köket. Hur har köket omvandlats i takt med konsumtionssamhällets framväxt?
Den 1 maj säsongsöppnar utflyktsmålet Julita gård, en levande storgodsmiljö från förra sekelskiftet i hjärtat av Sörmland. Efter årets kosläpp fylls sommaren av familjeaktiviteter och en rad temadagar för trädgårdsfantaster, kulturintresserade och byggnadsvårdsbitna.
Stiftelsen Nordiska museet har ökat sina besökssiffror med över 30 % de senaste tre åren och 2017 var ett särskilt framgångsrikt år. Totalt besökte mer än 660 000 personer stiftelsens anläggningar, varav 355 000 var museibesök. Det motsvarar en ökning med 18 % på anläggningsbesök och en ökning med 13 % på museibesök i förhållande till 2016
Måltidsakademien har utsett Årets svenska måltidslitteratur 2017 på Kungliga biblioteket den 23 november. Boken Spannmål: Svenska lantsorter av Matti Leino, utgiven av Nordiska museets förlag, tilldelades första pris i kategorin "Historisk måltidslitteratur".
Måltidsakademien grundades 2000 med syftet att främja forskning kring och utveckling av måltiden ur ett helhetsperspektiv. Varje år utser
Med anledning av debattinlägget från fyra ledamöter i Kålrotsakademien (SvD, 7 november 2017) vill jag som styresman för Nordiska museet göra klart att Nordiska museet inte har någon annan uppfattning än Kålrotsakademien när det gäller vikten av att värna forskning och bevarandearbete om kulturväxter - det gröna kulturarvet.
Kålrotsakademien skriver att Nordiska museet skulle ha fattat beslut