I Tidsvalvet går barnen till historien

Hur var det att äta gröt till middag varje dag, stiga upp klockan tre för att arbeta eller att bli sjuk innan det fanns mediciner? Nordiska museets barnsatsning Tidsvalvet får premiär den 1 juli. Här kan barn utforska hur deras vardag kunde ha sett ut om de levt i en annan tid. En interaktiv upplevelse som baseras på verkliga händelser under de senaste 150 åren, där barnpubliken också kan bidra med sin egen historia om att vara barn idag.

–Vi vill väcka nyfikenhet och medvetenhet hos barn om hur det var förr och samtidigt förmedla att även deras egen historia kan bli en del av framtida minnen, säger David Berner, producent och projektledare på Nordiska museet.

En lönndörr i ett dammigt arbetsrum visar sig vara en portal rakt in till barnens historia. Här börjar en resa i tid och rum mellan 1860 och idag med nedslag i historiska händelser och berättelser från verkliga livsöden ur Nordiska museets arkiv. Barnen som Tidsvalvet berättar om har levt på riktigt, några har fått nya namn och ibland har flera berättelser sammanflätats till ett barns.

Nordiska museet har tillsammans med formgivaren Sara Wiklund skapat en dramatiserad och lekfull scenografi där tidsenliga interaktiva miljöer och verkliga föremål gör det möjligt att uppleva hur barn under de senaste 150 åren klätt sig, ätit, bott, lekt, arbetat och gått i skolan. Här gäller både se, röra och göra.

Hemma i någons egna rum är det 1989 och skönt häng med serietidningar och blandband. I en tågkupé på 1940-talet behöver tre barn som på olika sätt drabbades av kriget hjälp. Vid matplatsen gäller det att komponera rätt meny till rätt barn. Passar nävgröt eller pizza? Den som provar kläder i garderoben får uppleva något märkligt framför spegeln och en trappa upp ligger ett mystiskt gammalt bibliotek där porträtten och föremålen vaknar till liv och berättar spökhistorier från museets arkiv, bearbetade av författaren Martin Widmark.

I ett särskilt uppdrag kan barnpubliken bli hjältar som räddar historiska barns vardagsberättelser och livsöden från att glömmas bort, genom att samla in dem till museet. Det gäller bland annat att hitta skor till Conrad som fick gå barfota fram till första snön, pekpinnen som skolfröken slog Marita med när hon skrev med vänster hand, Mary-Anns hem där alla sju i familjen sov i samma rum eller botemedel till Albins lillebror som fått mässlingen. I slutet av besöket kan barnen också bidra med sin egen berättelse om att vara barn idag. Genom att spara den för framtiden i museets arkiv med hjälp av ”Minnesmaskinen” går också de själva till historien.

Scenografin ger inramning åt närmare 200 kulturhistoriska föremål ur Nordiska museets samlingar. Alla berättar något om hur barns levnadsvillkor förändrats över tid. Här finns alltifrån välanvända leksaker och stoppade strumpor till minnessaker som familjer vårdat för att inte glömma sitt älskade barn.

Några nyckelföremål:

• Dödsmask av pojke från 1869. NM.0278078B
  Axel föddes 1861 i Eskilstuna. När han var åtta år drunknade han i Eskilstunaån, dåförtiden kunde inte många barn simma. Axels föräldrar lät göra gipsmasken för att minnas honom bättre.

• Ellakors. NM.0113478 Hur gjorde föräldrar för att hålla sina barn friska när det inte fanns mediciner och vaccin? Ett Ellakors var ett magiskt smycke som många trodde skyddade mot sjukdom under 1700- och 1800-talet, innan kunskapen om virus och bakterier var känd.

• Star Wars-figurer NM.0312863 - NM.0312868+
  Stefan skänkte sin samling till museet på 1980-talet efter mycket rollspelslek med figurerna och sina kompisar.

• Thyras docka från 1900, NM.0270699A
  Thyra föddes 1894. Hon var föräldralös och växte upp i fosterhem. När hon var sex år fick hon en docka i present, hennes första egna leksak. Hon döpte dockan till Mamma. Thyra fick själv inga barn och när hon blev gammal bad hon Nordiska museet att ta hand om Mamma.

• Astrids nalle NM.0332339+
  Astrid föddes 1914 i Norrköping. När hon var tre år fick hon leksaksbjörnen i present. Astrid hade inga syskon och inte många kompisar, men hennes pappa tyckte om att leka. När han hade tid lekte de tillsammans med nallen.

Tidsvalvet riktar sig till barn mellan 8 och 12 år och blir därmed ett komplement till Lekstugan, Nordiska museets populära lek- och lärmiljö för barn i förskoleåldern. Tidsvalvet ligger i ett av museets vackraste rum som nu för första gången öppnas för publik. I anslutning finns också en helt ny skaparverkstad och ateljé som från och med i höst erbjuder kreativa workshops för skolklasser och familjepublik.

Tidsvalvet öppnar den 1 juli 2020 på Nordiska museet i Stockholm. Biljetter släpps den 11 juni.

FAKTA

Tidsvalvet är producerat av Nordiska museet. Medaktörer och produktionsuppgifter Bakom Tidsvalvet

Sara Wiklund är formgivare och scenograf och har bland annat varit produktionsdesigner för julkalendrarna Selmas saga och Jakten på Tidskristallen och nu senast tv-serien Ture Sventon.

Martin Widmark är författare av barn- och ungdomslitteratur och utbildad mellanstadielärare. Som barnboksförfattare är han framför allt känd för serien LasseMajas Detektivbyrå.

Samarbete mellan Nordiska museet och UR
Nordiska museet och UR vill tillsammans uppmärksamma barns historia och stärka barns historiemedvetenhet. Förutom museets produktion Tidsvalvet har UR gjort radioserien Hälsning till framtiden och tv-serien Jakten på den glömda historien som bygger på livshistorier från Nordiska museets arkiv. Våren 2020 startade också Nordiska museet och UR den rikstäckande digitala insamlingen Mitt liv, där skolbarn i åldrarna 10–12 år får lämna in berättelser om sin tillvaro här och nu. Berättelserna blir en del av Nordiska museets samlingar och bidrag till framtida forskning. Insamlingen sker på: mittliv.minnen.se.

Nordiska museet och Covid–19
I Tidsvalvet är som mest 30 personer samtidigt under ett besökspass om 90 minuter och museet hjälper besökare att hålla avstånd. Handsprit finns tillgänglig och utsatta områden rengörs mellan varje pass. Läs Nordiska museets försiktighetsåtgärder för besök under trygga former

För mer information kontakta:

David Berner
Utställningsproducent, Nordiska museet
08-519 545 58, david.berner@nordiskamuseet.se

Elna Nord
Projektchef Nordiska museet
08-519 545 60, elna.nord@nordiskamuseet.se