Nordiska museet presenterar stor utställning om livet i Arktis

Den 10 oktober öppnar Nordiska museet sin storsatsning Arktis – medan isen smälter efter tre års intensiva förberedelser. Det är den första utställningen om människors liv i hela det cirkumpolära området, en av de regioner i världen där klimatförändringarna märks allra mest. Utställningen bygger på ett nära samarbete med forskare och experter från hela Norden och upptar drygt 2 000 kvadratmeter. Utställningens centrala del är gestaltad som ett gigantiskt smältande isberg.

Arktis är hemvist för fyra miljoner människor som påverkas starkt av klimatets förändringar och karaktär. Utställningen, som är den första i sitt slag, samlar djupa kunskaper om livet i Arktis på ett helt nytt sätt.

– Utställningen bygger på ett brett och okonventionellt samarbete mellan experter vid Stockholms universitet, i andra nordiska länder och formgivarna. Jag är stolt över att vi har lyckats skapa en så drabbande utställning som ingen kommer att glömma, säger museichef Sanne Houby-Nielsen.

Nordiska museets stora hall har gett plats åt livet och förändringarna i Arktis. Utställningar, takprojektioner, interaktiva stationer och arktiska smakupplevelser i restaurangen skapar tillsammans en helhetsupplevelse för såväl vuxna som barn.

Höjdpunkten är ett stort block av landis kluvet av en djup spricka. Genom sprickan följer besökarna smältvattnet in i isberget där föremål, filmer, bildspel, webbkameror och konst väver samman nutid och dåtid, liksom vetenskap och mytologi, till en poetisk och mångfacetterad berättelse om isens historia och framtid och vardagen för människorna i Arktis.

Stora hallens drygt tjugo meter höga takvalv visar den arktiska världen och himlen med hjälp av projektioner. En interaktiv station ger besökare möjligheten att lämna ett löfte till sitt framtida jag.

– Genom samverkan med naturvetare och humanister, främst klimat- och kulturforskare, har museet spelat en aktiv roll för att föra samman experter som inte självklart annars sitter vid samma bord. Utställningen bygger på forskardialoger om natur och kultur, resurslandskap och Arktis som hem för människor och djur, säger Lotten Gustafsson Reinius, Hallwylsk gästprofessor, som har lett forskningsarbetet som ligger till grund för utställningen.

Fakta om utställningsproduktionen:

Produktion
Utställningen är producerad av Nordiska museet på initiativ av museichef Sanne Houby-Nielsen. En övergripande målsättning har varit att skapa en mångvetenskaplig forskningssamverkan med Stockholms universitet och experter från övriga Sverige och Norden och parallellt förbereda en utställning om hela det arktiska området. Detta okonventionella samarbete ger helt nya kunskaper och perspektiv på klimatförändringarna och hur de påverkar livet i Arktis och resten av världen i dag och i framtiden.

Föremål
Totalt visas i utställningen runt 250 kulturhistoriska föremål. Det rör sig främst om föremål från museets egna samlingar, som är särskilt utvalda och konserverade för utställningen och som normalt inte visas. Dessutom presenteras ett antal highlights, som är inlånade från andra museer i Sverige och Norden. Det rör sig bland annat om pälskläder tillverkade av skinn från isbjörn, brunbjörn, hermelin, säl och fåglar kombinerat vissa med skinnbroderier, kanter prydda med mårdskinn och glaspärlor.

Dokumentärfilmer
Utställningens tio dokumentära filmer gör nedslag i de delar av Arktis som ligger i Norden: Qaanaaq på Grönland, Vatnajökull på Island, Puruvesi i Finland, Svalbard i Norge samt Abisko, Arjeplog, Laevas och Nautanen i Sverige. Utställningen berör även Arktis öster- och västerut: Clyde River i Kanada och Jamal i Ryssland. Merparten av filmerna är producerade av Nordiska museet i samarbete med Camilla Andersen.

Bildspel
Flera bildspel med drygt 450 historiska och nutida foton visas. Vissa är från Nordiska museets samlingar, medan andra är nytagna åt Nordiska museet. Museet har även bett forskare dela med sig av bilder som kommer ur deras forskningsområden.

Kameror
25 webbkameror från olika platser i Arktis fungerar som samtidsfönster och låter besökaren ta del av vad som händer i hela Arktis just nu.

Takprojektioner
Museets stora hall är ett 40 000 kubikmeter stort rum. Ett komplext system av projektioner öppnar hallens drygt 20 meter höga takvalv mot en arktisk värld och himmel. Projektionerna är skapade av Jesper Wachtmeister och bygger primärt på Nordiska museets nutida samlingar av foto och film.

Gestaltning
Utställningen är formgiven och gestaltad av Sofia Hedman-Martynova och Serge Martynov (MUSEEA), med konstinstallationer i samarbete med Anastasya Martynova och projektioner av David Giese. Omkring 30 uppstoppade djur och fåglar från Naturhistoriska museet i Stockholm ingår i gestaltningen.

Arktiswebb
På nordiskamuseet.se/arktis presenteras texter och bilder från utställningen tillsammans med information och material för lärare och elever. Webbplatsen är en förlängning av utställningen som besökarna kan använda före och efter besöket. På webben finns även möjlighet att följa utplacerade webbkameror som visar 25 olika platser runtom i Arktis och subarktiska regioner: nordiskamuseet.se/arctic-webcams

Mångvetenskaplig forskningssamverkan
Ett samarbetsavtal mellan Nordiska museet och Stockholm universitet möjliggjorde en flerårig mångvetenskaplig forskningssamverkan under ledning av Hallwylska gästprofessorn Lotten Gustafsson Reinius. Ett övergripande mål har varit att skapa dialoger över gränser mellan ämnen och kunskapstraditioner och parallellt ett underlag för förberedelserna till utställningen. Antologin Arktiska spår: Natur och kultur i rörelse omfattar ett flertal vetenskapliga artiklar av olika forskare. Boken är redigerad av Hallwylska gästprofessorn, Lotten Gustafsson Reinius, som också är medförfattare. Boken publiceras på Nordiska museets förlag vintern/våren 2020.

Referensgrupp
Referensgruppen som har följt och stöttat arbetet med utställningen är experter från Stockholms universitet och Bolincentret för klimatforskning, Luleå tekniska universitet och Kungliga Tekniska högskolan, Statens historiska museer, Ájtte svenskt fjäll- och samemuseum, Nationalmuseet i Köpenhamn, Nationalmuseet i Reykjavik samt Grönlands Nationalmuseum och Arkiv i Nuuk.

Finansiering
Projektet har fått finansiellt stöd av Forskningsrådet för hållbar utveckling (FORMAS) och Nordisk kulturfond. Nordiska museet och Stockholms universitet samfinansierer den Hallwyllska gästprofessuren.

Utlånande institutioner: Grönlands Nationalmuseum och Arkiv i Nuuk, Nationalmuseet i Köpenhamn, Statens museer för världskultur, Naturhistoriska riksmuseet, Statens historiska museer, Skogsmuseet i Lycksele, Polarforskningssekretariatet och Kungliga Tekniska högskolan.

Exempel på teman och frågor i utställningen:

• Isens hemligheter
  Isen berättar en lång geologisk historia. Inuti isens miljoner luftbubblor finns information om jordens klimathistoria som hjälper forskarna att förstå vår egen historia. Varje liten bubbla ger en ögonblicksbild av jordens atmosfär vid frysögonblicket. Tiden står stilla för de växter, djur och organismer som ligger inkapslade i ismassorna. Nu smälter isen och mängder av historisk information kommer fram.
• Livet i Arktis
  Det hårda klimatet har krävt att människor i Arktis ständigt behövt anpassa sig. Utställningen skildrar hur människor som är och har varit hemmastadda i Arktis kreativt använt och byggt upp stor kunskap om sin speciella miljö och omgivning. I ett kallt klimat är sådan kunskap en fråga om liv och död, bokstavligt talat. Historiskt har det handlat om tillgång till mat, att hålla sig varm och att kunna färdas på ett säkert sätt.
• Resurslandskapet
  Människors förhållande till naturen handlar inte minst om resurser. I samhällen runt hela Arktis har människor i alla tider utvunnit naturresurser, till det egna hushållet eller för att bedriva handel med. I dag går största delen av Arktis utvunna resurser till industrier och export. Närvaron av starka ekonomiska intressen ökar i takt med att resurserna görs tillgängliga.
• Att skapa framtiden
  Förändringarna i Arktis påverkar i förlängningen hela jordens klimat och ekosystem. Med hjälp av forskning om samhällens förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat kan vi stärka vår förmåga att hantera klimatförändringarna.

Utställningen öppnar 10 oktober.

Tillgängliga för frågor:

Sanne Houby-Nielsen,
PhD, museichef, Stiftelsen Nordiska museet

Lotten Gustafsson Reinius,
Hallwylsk gästprofessor, Nordiska museet och Stockholms universitet

Elna Nord,
Projektchef, Nordiska museet

Matti Shevchenko Sandin,
Utställningsproducent, Nordiska museet