Gå direkt till innehåll
Märta Helena Reenstiernas (Årstafrun) ring med hennes porträtt tillsammans med sidor ur hennes dagbok. Foto Peter Segemark / Nordiska museet

Pressmeddelande

Dagbokens dag: Årstafruns dagbok görs tillgänglig för alla

Den 12 maj är det Dagbokens dag. Nordiska museet uppmärksammar detta genom att för första gången göra sin mest kända dagbok tillgänglig i sin helhet online: Årstafruns dagbok. Under hösten 2025 och våren 2026 har Nordiska museet satsat på storskalig digitalisering av museets arkivsamlingar. Med innovativ teknik har museet arbetat med att transkribera hela den handskrivna dagboken och göra innehållet sökbart och tillgängligt i digital form.

Märta Helena Reenstierna (Årstafrun) föddes 1753 och levde ett herrgårdsliv på Årsta gård. Hon umgicks med Bellman, födde åtta barn, drev hushåll och skrev dagbok under nästan 50 år, från sent 1700-tal till 1839. I hennes dagbok ger hon en bild av vardagens glädje och sorg genom sitt enkla, personliga och känslosamma skrivande. Årstadagboken utgör ett kulturhistoriskt viktigt dokument över livet på en mindre svensk herrgård runt sekelskiftet 1800.

Idag på dagbokens dag tillgängliggörs nu Årstafruns dagbok och andra delar av hennes arkiv i original. Dagboken har digitaliserats som en del av regeringens satsning på digitalisering av museets samlingar under hösten 2025, tillsammans med andra viktiga delar av museets arkiv.

– Dagböcker är kanske det närmaste vi kan komma en annan människas vardag över tid. I Årstafruns anteckningar ryms både stora känslor och små detaljer: barn, fåglar, väder, sjukdomar, middagar och oro. Det är just det som gör dagboken så levande – man möter inte bara historien, utan en människa, säger Marie Steinrud, arkivarie vid Nordiska museet.

Tillsammans med svar på frågelistor, svartkonstböcker, bondedagböcker och mycket annat har museet skannat över 400.000 dokumentsidor, varav hälften har tillgängliggjorts via museets digitala arkiv.

I samband med att museet började digitalisera handskrivet material lanserades även ett pilotprojekt tillsammans med KulturIT, där museet undersökte utökade möjligheter till transkribering med hjälp av AI. Museet har tidigare arbetat med tolkning av maskinskrift (OCR), men har nu även implementerat modeller för att kunna transkribera handskrift (HTR) och vid behov rätta fel i transkriberingarna. För att kunna transkribera äldre handskrifter har museet använt sig av Riksarkivets modell HTR-flow, som nu ligger till grund för att läsa och söka i handskrifter från arkivet, däribland Årstafruns handskrivna dagbok.

- Det här pilotprojektet visar hur ny teknik kan samspela med kulturarvet. Det gör att Årstafruns dagbok nu inte bara bevaras, utan också blir digitalt tillgänglig och sökbar för alla, säger John Högström, tekniker och insamlingskoordinator vid Nordiska museet.

Årstafruns dagbok finns från och med 12 maj tillgänglig via museets digitala arkiv. Nordiska museet har även samarbetat med Wikimedia Sverige för att kunna publicera dagboken på Wikimedia Commons och därigenom nå en bredare internationell publik.

- Genom Wikimedia-plattformarna kan materialet nå nya målgrupper världen över, och bli tillgängligt även för dem som kanske aldrig aktivt söker sig till museets egna kanaler. På Wikisource kan volontärer dessutom hjälpa till att transkribera texterna, vilket gör dem mer tillgängliga och sökbara för fler läsare. Samtidigt synliggörs den stora rikedom av samlingar som finns i Nordiska museets arkiv, säger Alicia Fagerving, utvecklare vid Wikimedia Sverige.

Två dagböcker från Årsta – 200 år emellan

I samband med att Årstafruns dagbok nu finns digitalt tillgänglig, har museet haft ett pågående insamlingsprojekt om just dagböcker: "Nordiska dagar och nätter". Där får allmänheten skriva och lämna in utdrag ur sin egen dagbok till museets samlingar. En av dagboksskribenterna heter Åke och bor i Årsta. Han berättar om sin vardag och hur det är att leva i Årsta nu, vilket är spännande att sätta i perspektiv till det liv som Årstafrun levde och berättade om 200 år tidigare. Så här kunde en dag se ut i Årsta med 200 års mellanrum:

Årstafruns dagbok, Årsta, 12 maj 1825


”Vackert väder men eij synnerlig varm luft. Mamsell och jag woro i Gubbhuset, där Adjuncten Schweibergh Predikade ganska wäl, och alla 3 rummen samt förstugan voro packade med åhörare. Mamsell gick från kyrckan till Staden och hemkom om aftonen mot Klockan 8. Eftermidagen var Niclas Rönqvist här uti ett ärende och mot aftonen hitkom Doctor Nyfors, som med ett sälskap varit hos Drängens Lundströms att tractera sig af med förda matvaror och att se backarne […] Min lilla Cannariehona, kallad Badine, kläckte nu idag 3 ungar, mot förmodan, ty hon har som jag tyckt legat ostadigt. Ett egg hade hon haft sönder och ett låg ofröadt qvar i boet.”

Läs om hela Årstafruns dag
.

Åkes dagbok, Årsta, 12 maj 2025


”0530 Vaknar och scrollar i mobilen, 0730 Mobilen inställd på att gå upp, 0745 Frukost. […] Det verkar som intresset för senior gymnastiken nu successivt ökat igen efter påskfirandet, idag var vi 12 personer som körde ett pass. Igår var jag i väg på middag till äldsta dotter med sina barn och senare kom även andra dottern med sin lilla flicka som snart blir 4 månader. Barnbarnen lekte hamburgerrestaurang. Vilken otrolig fantasi de har när de serverar hamburgare, pommes, glass, juice och kaffe. […] Åker hem till Årsta och ser slutet på ishockeyn mellan Sverige och Finland. Sverige spelar bra men det blir jämnt in i det sista, där Sverige ändå vinner med 2–1. […] Äntligen damp den magiska USB stickan ner i brevlådan. Den så kallade multiuser Flash drive skall klara av att flytta foton från mobilen till datorn. Få se om jag lyckas förstå deras medskickade User Guide.”

Läs om hela Åkes dag
.

Två dagböcker från Årsta, skrivna med 200 års mellanrum, visar både förändring och kontinuitet i vardagslivet. I Årstafruns anteckning från 12 maj 1825 ryms väder, predikan, besök och glädjen över kanariefågelns nykläckta ungar. I Åkes dagbok från samma datum 2025 ryms mobilrutiner, seniorgympa, barnbarnens lek, ishockey och en efterlängtad USB-sticka i brevlådan.

Mycket har förändrats, från kyrkliv och hushåll till teknik och fritid. Samtidigt är mycket sig likt. Båda skriver om familj, människor omkring sig och de små händelser som gör en vanlig dag värd att minnas.

Läs hela Årstafrun dagbok digitalt här.


Utforska fler dagböcker i museets arkiv.

Läs mer om Årstafrun på Nordiska museets webb.

Ämnen

Kategorier

Regioner


Nordiska museet berättar om livet i Norden genom 500 år med människan i fokus. I de omfattande samlingarna finns en och en halv miljon föremål, sex miljoner bilder och tusentals berättelser. Museet erbjuder utställningar och upplevelser, arkiv och bibliotek, restaurang, kafé och museibutik i den storslagna, ikoniska byggnaden vid Djurgårdsbron.

Nordiska museet äger och driver även de kulturhistoriska besöksmålen Julita gård och trädgårdar, Tyresö slott och park, Svindersvik sommarnöje och Härkeberga kaplansgård.

Kontakter