Gå direkt till innehåll
Nordiska museet samlar in människors tankar om framtiden

Nyhet -

Nordiska museet samlar in människors tankar om framtiden

I år fyller Nordiska museet 150 år. Jubileet sker i en tid som präglas av flera parallella kriser: en pandemi, ett krig i Europa och en eskalerande klimatkris som förändrar förutsättningarna för livet och vardagen i Norden. Med insamlingen ”Vår framtid - en spaning mot Norden 2173” vill Nordiska museet – för att vrida och vända på möjliga framtidsscenarier – rikta blicken ytterligare 150 år framåt. Insamlingen sker digitalt och är öppen för alla.

Om vi vill skapa ett bättre och mer hållbart liv i Norden och i världen måste vi börja med att föreställa oss det. Till dagens människor vill vi fråga vilken plats Norden och världen ska vara år 2173? Genom de berättelser vi samlar in hoppas vi åstadkomma ett underlag till en gemensam och hållbar framtidsvision, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Stiftelsen Nordiska museet.

Vilken skillnad gör 150 år? Om en människa från Nordiska museets födelseår 1873 kunde förflytta sig till 2023 skulle hon förmodligen förundras över mycket. Tekniska framsteg, människors sätt att leva och arbeta – allt har förändrats radikalt. Huvuddelen av dagens arbete måste varken utföras med kroppsstyrka eller äga rum i en fabrik.

Mycket skulle också vara sig likt. Människor bär nu som då på drömmar om sina liv och om välgång för nästkommande generationer. Hade det varit helt omöjligt för en 1800-talsmänniska att förutse framtiden där och då, eller fanns där redan synliga ledtrådar till vad som skulle komma?

– Som museum vill vi lyfta angelägna samtidsfrågor och skapa utrymme för reflektion och eftertanke. Vi kan bidra med de djupare tidsperspektiven både på det som sker i vår omvärld idag, den historia som ledde fram till där vi står och den framtid som väntar. Med projektet ”Vår framtid - en spaning mot Norden 2173” vill vi ta ett nytt grepp om tidshorisonterna för att undersöka vad 150 år kan innebära, både framåt och bakåt, säger Sven Rentzhog, chef för framtidsfrågor på Stiftelsen Nordiska museet.

Den digitala insamlingen Vår Framtid startar den 24 januari och är öppen för alla att delta i på varframtid.nordiskamuseet.se. Museet gör även en särskild satsning på att få elever i gymnasieskolan att delta. Alla bidrag i insamlingen sparas i museets samlingar och blir därmed tillgängliga för allmänheten och forskning.

Framtiden sedd 1997
Nordiska museet har undrat om framtiden förr. Inför millennieskiftet skickades en lista med frågor ut till ett hundratal personer runt om i Sverige. Museet ville veta hur de såg på framtiden. Vad väntade egentligen bortom år 2000? Många som svarade inledde med orden: ”Det här var den svåraste frågan vi fått.” Men de svarade, många gånger sida upp och sida ner, med profetior om såväl det egna livet som samhället. Ett kvarts sekel senare har museet hört av sig till några deltagare och ställt en ny fråga: ”Hur gick det?”

Digital miniutställning
varframtid.nordiskamuseet.se kan besökare ta del av fyra personers brev från 1997 och sedan höra deras efterkloka tankar från 2022. Vad spåddes rätt, vad spåddes fel, och hur mycket vet vi egentligen om vad som väntar oss? Någon fick cancer några år efter att brevet skrevs. Någon annan flyttade till Skottland och träffade sitt livs kärlek. Ytterligare någon prickade nästan allt rätt.

Barn och ungas framtidsspaningar mot 2050
I den digitala insamling Mitt liv, som vänder sig till grundskolan, har museet under flera års tid ställt frågan om barns vardag och hur de ser på framtiden år 2050. Läs några av barnens framtidsspaningar mot 2050 illustrerade med AI-bilder från DALL-E på varframtid.nordiskamuseet.se.

Citat ur insamlingen Mitt liv:
Anton, 15 år: “Den stora stormakten nu är EU som har slagit ihop sig till ett land. Sverige valde dock inte att vara med och ingår nu i Skandinavien som har blivit ett land.”

Molly, 13 år: “Vetenskapen har ändrats ganska mycket. Det finns fler vaccin till farliga sjukdomar och även fler botemedel till olika sorters cancer.”

Ellinor, 14 år: “Världen har helt gett upp hoppet och folk har slutat bry sig om krisen och forskarna har gett upp med att komma på idéer för att rädda jorden.”

Relaterade länkar

Ämnen

Presskontakt

Emma Reimfelt

Emma Reimfelt

Presskontakt Kommunikationschef 08-519 545 59
Sofia Hiller

Sofia Hiller

Presskontakt Pressansvarig, Nordiska museet 08-519 545 18