Arktis i fokus på Nordiska museets samtalsscen

Den 8 mars startar en serie med fokus på Arktis natur och kultur på Nordiska museets samtalsscen Nordisk scen. Första tillfället för Arktiska spår handlar om polarexpeditioner och medverkar gör Nina Kirchner, glaciolog, och Bea Uusma, läkare och författare.

Ett forskningssamarbete mellan Nordiska museet och Stockholms universitet pågår sedan 2016 genom den så kallade Hallwylska professuren. Lotten Gustafsson Reinius, etnolog och nuvarande Hallwylsk professor forskar under tre år på temat Människor i Arktis i ljuset av klimatförändringarna.

–Nordiska museet vill framöver utforska begreppet "Norden", bland annat genom att vända blicken mot de drygt fyra miljoner människor som bor i Arktis. Det blir en nytändning för museets publika verksamhet och kunskapsuppbyggnad, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman för Nordiska museet.

Lotten Gustafsson Reinius vill bjuda in både kultur- och naturvetenskapliga perspektiv och publiken i forskningsprocessen. En del i arbetet är därför Arktiska spår, en samtalsserie som ges inom ramen för Nordisk scen, Nordiska museets samtalsscen på onsdagkvällar.

–Klimatförändringarna i Arktis är angelägna för oss alla, de smältande isarna väcker existentiella frågor om människans förhållande till både natur och kultur. I våra publika samtal möts naturvetare, humanister och konstnärer. Vi kommer att prata om kultur och natur i Arktis, bland annat via ämnen som polarexpeditioner och gruvor. En återkommande ingrediens blir inspel från Nordiska museets experter och samlingar, säger Lotten Gustafsson Reinius.

Serien ges vid fyra tillfällen. Först ut den 8 mars står Polarexpeditioner på programmet och medverkar gör bland andra Nina Kirchner och Bea Uusma, två kvinnor som gjort forskningsresor i Arktis av olika skäl och med olika drivkrafter.

–Den ena är klimatforskare, matematiker och expert på överhängande isar. Den andra läkare och författare och följer i den tidigare maskulint definierade polarforskningens heroiska men tragiska spår. Jag vill tala med dem om vad konkreta spår från tidigare expeditioner betyder för deras arbete och process, säger Lotten Gustafsson Reinius.

Kvällen reflekterar också kring laddningen runt expeditioner hos allmänhet och nationer i sin samtid. Nordiska museets intendenter och Peder Roberts, historiker vid KTH, ansluter i en paneldiskussion kring föremål ur Nordiska museet samlingar, framplockade speciellt för kvällen. Arktiska spår som brev och minnesföremål med koppling till Andrée, Nordenskiöld och Nansen speglar misslyckanden och triumfer, och föremål som sällskapsspel vittnar om samtidens föreställning om en heroisk lekfull tävling till ett slags fantasiland.

Arktiska spår fortsätter den 5 april, då om de arktiska gruvornas spår i landskap och vardagsliv och i höst, den 4 oktober och 8 november. Nordisk scens övriga samtal under våren är knutna till Nordiskt ljus, museets pågående temautställning.

Nordisk scen 8 mars
Arktiska spår: Polarexpeditioner
Onsdag 8 mars kl 17:00–20:00
Samlingssalen, Nordiska museet, Djurgårdsv. 6-16.
Fri entré efter kl 17. Ingen förbokning, begränsat antal platser*

* Ett fåtal pressplatser finns. Ska du som journalist skriva och vill bevaka samtalet den 8 mars, anmäl ditt intresse senast 3 mars till lotta.wallgren@nordiskamuseet.se.

FAKTA
Nordiska museet är Sveriges största kulturhistoriska museum och berättar om att leva och bo i Norden – igår, idag och imorgon. Under rubriken Nordisk scen ägnas onsdagkvällar under våren 2017 åt samtal och möten om Arktis natur och kultur och till Nordiska museets pågående tema Nordiskt ljus.

Den Hallwylska professuren är ett forskningssamarbete mellan Nordiska museet och Stockholms universitet som möjliggör tjänst för en gästprofessor på heltid under tidsbegränsad period, knuten till ett forskningstema.

Lotten Gustafsson Reinius är docent i etnologi och tidigare museichef för Etnografiska museet. I februari 2016 utsågs hon av Nordiska museets nämnd och rektor för Stockholms universitet som Hallwylsk gästprofessor 2016-2019. Temat för hennes forskning och forskningssamverkan är "Människor i Arktis i ljuset av klimatförändringar".

Nina Kirchner är ledare för Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. Hon är klimatforskare och matematiker, samt expert på överhängande isar s.k. shelfisar.

Bea Uusma är läkare och författare till boken Expeditionen – min kärlekshistoria.

Peder Roberts är vetenskapshistoriker och verksam vid KTH. Hans forskning rör synen på polarområdena med fokus på 1900-talet.