100 000 kulturhistoriska foton räddade och digitaliserade

Nordiska museets omfattande samling av 6 miljoner foton är en av de största kulturhistoriska bildsamlingarna i Norden, dock är endast en mindre del av materialet digitaliserat. Nu avslutas ett stort projekt där 100 000 bilder har räddats, digitaliserats och blivit tillgängliga för allmänheten på Digitalt Museum och i urval på Wikimedia.

Under två intensiva år har Nordiska museet, i nära samarbete med KulturIT och Wikimedia Sverige, arbetat med att konservera och digitalisera bilder från museets fotoarkiv som drabbades av en vattenläcka 2021. Fotografierna, huvudsakligen negativ, är tagna av kända fotografer som KW Gullers, Sten Didrik Bellander, Gunnar Lundh, Gösta Glase, André och Irène Reisz med flera. Bilderna dokumenterar framför allt liv och arbete, samt svensk industrihistoria, från 1930-talet fram till 1960-talet.

– Det omfattande projektet "100 000 Bildminnen" har slutförts med stor framgång. Bilderna är nu omhändertagna och tillgängliga för allmänheten, forskning och skola. Majoriteten av bilderna har heller aldrig tidigare visats. Denna bildskatt utgör en unik källa för att förstå samhällsutvecklingen i Sverige och Norden, samt för att gestalta människors livsmiljöer genom tiderna, säger Sanne Houby Nielsen, styresman på Stiftelsen Nordiska museet.

Från räddningsinsats till ett nytt digitalt liv

I januari 2021 drabbades ett av museets fotoarkiv av en vattenläcka vilket resulterade i att cirka 100 000 av de 1,1 miljoner negativen som fanns i arkivet påverkades av vatten eller fukt. Direkt efter incidenten påbörjades planeringen för att rädda bilderna, och projektet “100 000 Bildminnen” startades.

Förberedelserna inför digitaliseringen har inkluderat att utveckla metoder för upptining, separering och torkning av filmnegativ med stor variation i tillstånd samtidigt som överföringen av befintlig arkivinformation säkerställs i processen. Genom digitaliseringen och medskapande aktiviteter har projektet bjudit in breda grupper att bidra med sin kunskap kring bildernas innehåll.

– Lärdomarna från projektet kommer att vara till nytta för oss, men även för museerna i eKultursamarbetet, i det fortsatta arbetet med att bevara, förvalta och sprida kunskap om vårt gemensamma kulturarv, säger Lewi Nordby, direktör på KulturIT.

– I det unika samarbetet med Nordiska museet har vi utvecklat nya arbetsmetoder för att hantera och göra de kulturhistoriska bilderna tillgängliga. Därtill har det öppnat dörrarna för att kunna främja mer engagemang och nå ut till fler människor. Tillsammans har vi ökat kunskapen om vad bilderna föreställer samtidigt som vi även ser detta som en möjlighet att locka nya medlemmar till Wikimediaplattformar och vår växande gemenskap. Det experimentella medskapande arbetet har varit en av höjdpunkterna i vårt samarbete och det ska bli spännande att följa hur bilderna fortsätter att berikas och används via våra plattformar och av vår gemenskap. Vi hoppas kunna välkomna fler individer att delta i detta fantastiska arbete och bli en del av vår gemensamma vision om att främja kulturhistorien online, säger John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Fakta om materialet

De 100 000 bilderna kommer från flera olika arkiv i Nordiska museets arkivs samling. De inkluderar såväl enskilda fotografers arkiv, både yrkesfotografer och amatörfotografers, som institutions- eller företagsarkiv. Här finns till exempel fotografier som har använts som illustrationer i veckopress och dagspress, i reklam, modemagasin, för Nordiska museets dokumentation liksom privata familjebilder. Bilderna är framför allt tagna mellan 1930-talet och 1960-talet.

Materialet som har bearbetats består av acetat- och nitratnegativ, en mindre mängd papperskopior och enstaka glasnegativ samt olika slag av originalmaterial som filmaskar, fotopåsar med tryck och album där bildnegativ förvarats.

• Bilder som förekommer mest i materialet är tagna av KW Gullers med 51 300 bilder, Sten Didrik Bellander med 11 800 bilder (ännu ej publicerat på digitalt museum), Nordiska museets nitratnegativmagasin 9 600 bilder (egen dokumentation av föremål och insamlingar från museets samlingar) och Gösta Glase med 7 500 bilder.
• Av de 100 000 bilderna finns just nu 83 000 publicerade på digitaltmuseum.se
• 114 personer har bidragit med metadata till bilderna på Wikimedia Commons med totalt 4650 redigeringar. Av dessa har 49 personer bidragit med fler än 10 redigeringar.

Höjdpunkter i det digitaliserade fotomaterialet:

• Gustaf Emil Pettersons familjebilder från sekelskiftet 1900, bland fotografierna finns även den hundratusende bilden som digitaliserades.
• Svenn Poulsens fotografier av Anders Zorn och Albert Engström.
• Bilder från Nordiska Kompaniet
• KW Gullers fotografier av Ingrid Bergman 1947 från Broadway-pjäsen "Joan of Lorraine".
• Bilder från SAAB:s fabriker i Trollhättan och Linköping från 1940-1970-talet.
• Bilder från SAS Scandinavian Airlines som visar olika flygplans in- och utsida, samt hur de konstruerades.
• Britta Oskarssons semesterbilder från 1920- och 30-talet.

Detta är bara ett litet urval av det digitaliserade materialet som har en enorm bredd.

Digitaliseringen för framtiden