Nordiska museet välkomnar förslag att Julita gård blir världsarv

I en riksdagsmotion föreslår sörmländska riksdagsledamöter Julita Gård i Katrineholm till ett av Unescos världsarv. Nordiska museet som äger och driver Julita gård välkomnar förslaget som menar att dess unika helhet gör att den borde klassas som världsarv.

–”Det är mycket glädjande och en tanke jag själv lagt fram för museets ledning. Det här är något vi talat om länge”, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman för Nordiska museet.

Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för mänskligheten. I Sverige finns idag femton världsarv, bland andra Skogskyrkogården i Stockholm, Birka och Hovgården i Uppland och sju Hälsingegårdar. FN-organisationen Unesco upprätthåller sedan 1972 världsarvslistan och en kommitté beslutar huruvida nominerade objekt uppfyller de krav och de kriterier som finns i världsarvskonventionen.

Fyra socialdemokratiska riksdagsledamöter från Sörmland med Fredrik Olovsson i spetsen föreslår i en riksdagsmotion att Julita Gård i Katrineholm görs till ett världsarv. Om förslaget förverkligas blir det Sörmlands första.

Julita gård är en bevarad herrgårdsmiljö från förra sekelskiftet och ett populärt utflyktsmål. Här finns allt som hörde ett storgods till med park, örtagård, gårdsmejeri, brandstation, tegelbruk, väderkvarn och såg. Det unika med Julita är den bevarade produktionsanläggningen med mejeriet och den delvis intakta fastigheten med underliggande arrendegårdar och torp i kombination med herrgårdsmiljön. Helheten är Julitas största värde. Nordiska museet har under senare år medvetet arbetat för att öka kunskapen och intresset för Julita gård med bland annat utökade öppettider och evenemang.

– ”Det ska bli roligt att verka för att stötta detta initiativ än mer. Det blir ett uppdrag för den chef som snart tillsätts för Julita gård att lyfta fram det unika med gården och stärka möjligheterna till en världsarvsförklaring. Förhoppningsvis hjälper också ett pågående ambitiöst bokprojekt om Julita gårds långa historia till med detta”, säger Sanne Houby-Nielsen.

Fotnot: Boken som refereras till har arbetsnamnet ”Julita gård under 2000 år” och samlar nyskrivna artiklar från forskare och intendenter från Nordiska museet och flera universitet. Den beskriver gårdens historiska förlopp sedan järnåldern med epoker som kloster, kungsgård, järnbruk, adelsgods, rationellt jordbruk – och museum. Viktiga delar behandlar tiden efter ca 1880, som också är den period som gestaltas i den nuvarande museimiljön. Forskningsinsatsen finansieras av Stiftelsen Lagersberg. Innehållsredaktörer är docent Ulrich Lange och docent Göran Ulväng. Boken publiceras av Nordiska museets förlag under 2019.

FAKTA
Julita gård ägs och drivs av Nordiska museet och ligger i hjärtat av Södermanland vid sjön Öljaren, cirka 25 km nordväst om Katrineholm och består av 360 byggnader, 1500 hektar skog, 800 hektar mark och 800 hektar fiskevatten. I den bevarade miljön från förra sekelskiftet finns utställningar och evenemang för stora och små. Här finns en vidsträckt park, trädgårdar, örtagård, vackra och välbevarade byggnader och interiörer, gårdsmejeri, brandstation, tegelbruk, väderkvarn, såg och allt annat som hörde ett storgods till. Fruktträdgården på Julita gård är speciell. Som ett av de första museerna i världen arbetar Nordiska museet med att bevara levande samlingar för eftervärlden.Gården är sommartid ett populärt utflyktsmål som rymmer café, restaurang, butiker, övernattnings- och festmöjligheter, barnaktiviteter samt fina miljöer och parkytor för picknickar.

Fyra socialdemokratiska riksdagsledamöter från Sörmland med Fredrik Olovsson i spetsen föreslår i en riksdagsmotion att Julita Gård i Katrineholm görs till ett världsarv. Om förslaget förverkligas blir det Sörmlands första.

För mer information kontakta

Sofia Hiller
Pressansvarig
Nordiska museet
sofia.hiller@nordiskamuseet.se
08-519 545 18