Vem vågar besöka ett stängt Nordiska museet? Här lurar väsen i skuggorna och kusliga berättelser kommer fram i ljuset. Natt på Nordiska museet genomförs i samarbete med Sigtuna Folkhögskola och äger rum torsdag till lördag, men Nordiska museets halloweenlov börjar redan på själva halloween, måndag den 31 oktober.
Varje dag pågår en workshop i stora hallen där barnen skapar Läskiga Lyktor tillsa
Under 2016 fyller Sveriges Hembygdsförbund 100 år, och som en del i firandet genomförs insamlingsprojektet Mötesplatser tillsammans med Nordiska museet. Insamlingen blir en del av jubileumsårets fokus på berättande och syftar till att dokumentera samtiden genom de platser som berör och påverkar oss, men också hur platserna har förändrats genom historien.
Ängen, som var en vanlig marktyp på 1700-talet, är idag i princip försvunnen. Ängar och hagar har lämnat plats till skogar och åkrar. Små åkertegar har slagits ihop till stora åkrar. När och hur hände det här? Tidskikaren är en interaktiv karta som visar odlingslandskapets förändringar kring Julita gård i Södermanland från 1700-talet till idag.
Boken Socker och söta saker – En kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige, är skriven av forskare och intendent Ulrika Torell och utgiven på Nordiska museets förlag. Boken handlar om hur våra relationer till den så begärliga och besvärliga sötman har formats och hur sockret förvärvade sin självklara position som basvara i butikerna och medelpunkt på festborden.
För att kunna berätta om livet i hem i Sverige under 1900-talet behöver Nordiska museet komplettera samlingen av belysningsföremål. Under 2015 gör Nordiska museet därför ett upprop där lampor efterlyses – främst elektriska armaturer, från 1930-talet fram till idag. Efterlysningen gäller både enkel vardagsbelysning som tjänat i det tysta och mer pretentiösa belysningsföremål.
Nordiska museet, som skildrar svenska trender och traditioner från Gustav Vasas tid till idag, tar nu upp sällskapsspel och spelande. Från den 7 november visas Spel – 25 föremål ur samlingarna som speglar 400 år av spelhistoria.
Det pratas, provas, testas, ystas och äts mer ost än någonsin i Sverige. För att uppmärksamma den goda svenska osten arrangerar SIK, LRF och Nordiska museet för andra gången Ostfestivalen – Osten i våra hjärtan den 13-15 februari 2015 i stora hallen på Nordiska museet.
Välkommen till två dagar med fri entré, gratis visningar i höstens nya utställningar, sång och dans! Den 24 och 25 oktober firar Nordiska museet att den första utställningen öppnade just 24 oktober 1873.
En utställning om sockrets och sötsakernas historia i Sverige. Med en stor mängd föremål ur museets samlingar, berättar den hur sockret förvandlats från lyx till vardagsvara, från något exklusivt och välgörande till något vardagligt som är både begärligt och besvärligt. Utställningen är en lustfylld och allvarlig exposé över vår syn på sockret och hur det använts från Gustav Vasas tid till idag.
Inför höstens val har frågorna blivit brännande; vem ska ta hand om våra gamla och hur? Finns det vinnare och förlorare i dagens svenska äldreomsorg? Med utställningen Gamlingar – hur var det och hur vill du ha det? som utgångspunkt ger Nordiska museet plats för debatt, föredrag, utfrågningar och diskussioner kring en av höstens mest aktuella och angelägna frågor.
Från ett träskrin daterat 1562 till en stol av gummi från år 2000 - utställningen Hem och bostad spänner över närmare ett halvt millennium av möbler och inredning i Sverige. Varifrån kom influenserna? Hur har hantverket utvecklats? En möbelparad med tidstypiska föremål, samt flera återskapade hemmiljöer ger svar. Hem och bostad är en resa i form och färg genom tid och rum.
Från och med 5 april visas fotoutställningen Folkhemmets rum: Köket på Nordiska museet, med ett 30-tal fotografier av bland andra Karl Heinz Hernried, Gösta Glase och Karl Erik Granath. Utställningen är den andra delen i serien Folkhemmets rum, där vardagsrummet, köket, sovrummet och badrummet presenteras i fyra fotoutställningar med bilder hämtade ur Nordiska museets rika bildsamling.
2014 är internationella året för kristallografi, och med utställningen Smycken som utgångspunkt arrangerar Nordiska museet föreläsningar, visningar och workshops under april, med final på Kulturnatten 26/4.
Onsdag 19 mars på Nordiska museet hålls en programkväll om den danska konstnären och författaren Emilie Demant Hatt, en av pionjärerna bland 1900-talets skildrare av samer och samiskt liv. Programmet består av en kort presentation av utställningen Minnen av Lappland, samt en föreläsning av författaren Barbara Sjoholm, USA, introducerad av professor Hugh Beach, Uppsala universitet. Fri entré.
På samernas nationaldag, 6 februari, öppnar Nordiska museet en utställning med femton målningar av den danska konstnären Emilie Demant Hatt. I början av 1900-talet reste hon till de nordligaste samiska områdena i Sverige och Norge, och fascinerades av den samiska kulturen. Flera år senare började hon måla sina intryck och minnesbilder från resorna.
Det råder ostfeber i Sverige. Vi äter mer ost än någonsin, över 18 kilo per person och år. Samtidigt går den svenska ostproduktionen ned. Istället äter vi alltmer importerad ost. För att uppmärksamma den goda svenska osten arrangerar SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik och Nordiska museet en ostfestival den 7-8 februari 2014. Här möts nya idéer och gamla fina svenska osttraditioner.
Helgen 25-26 januari står folkhemmet i fokus på Nordiska museet. Besökarna kan gå in i en annan tid genom att kliva över tröskeln till Folkhemslägenheten, en hemmiljö från slutet av 1940-talet. På programmet står också ett klurigt quiz om folkhemmets musik och intressanta föredrag om tidens bostäder, mat, radio och tidningar. En helg för nostalgiker och nyfikna.
Nordiska museet fortsätter de senaste årens utveckling av Julita gård med rekrytering av fem tjänster. Julita gård är Nordiska museets museiherrgård i västra Södermanland och är ett av världens största friluftsmuseer. Nordiska museet fick Julita gård som donation 1941 och har sedan 1970 koncentrerat sitt arbete med lantbrukets historia till gården.
Med sitt briljanta spel var Eric Sahlström den spelman som mer än andra bidrog till nyckelharpans renässans. Sahlström vann allmän aktning för sitt musicerande i en tid då spelmansmusiken ännu inte var etablerad som konstform. 2012 skulle Eric Sahlström fyllt 100 år. I samband med jubileumsåret producerade Upplandsmuseet denna utställning som nu ställs ut i en anpassad version på Nordiska museet.
I oktober 2013 avslutades arvsfondsprojektet Handikapphistoria i kulturarvet, HAIKU, som bedrivits i samarbete mellan Nordiska museet och HandikappHistoriska Föreningen sedan november 2010. Projektet har utgått från individers livsberättelser, visat en utställning för allmänheten och formulerat rapporter till underlag för museernas arbete med funktionshinderperspektivet.