Samtid, hantverk och foto på Nordiska museet 2025

Nordiska museet har haft ett succéår. Med den nya permanenta utställningen Nordbor som dragplåster lockade museet cirka 345 000 besökare under 2024, en höjning med 58 procent jämfört med 2023. Anläggningsbesöken uppgår till 605 000 på Djurgården och totalt på samtliga fem besöksmål i och utanför Stockholm, ligger siffrorna på 1 130 000. Under 2025 satsar museet på samtiden, hantverk och öppnar upp, som något helt nytt, ett stort, permanent utställningsrum som visar historiska och samtida foton av vardagslivet i Norden.

– Det omfattande arbetet med vår nya basutställning Nordbor har skapat ett enormt engagemang. Det tyder både på ett stort allmänt intresse för vår gemensamma kulturhistoria i Norden men också på ett stort behov av att analysera och förstå bakgrunden till våra olika kulturella särdrag idag. Ett omfattande samtidsdokumentärt arbete kring angelägna teman har pågått i hela Sverige och delar av Norden vilket kommer prägla vår programverksamhet och stärka våra insamlingar av berättelser. Nordiska museet är på god väg att bli det museum vi vill, nämligen ett museum som utforskar och analyserar Norden historiskt och idag, och det är förstås glädjande att så många uppskattar denna riktning, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Stiftelsen Nordiska museet.

Fler samtida röster i Nordbor

Under hösten har utställningen fyllts på med ett trettiotal samtida levnadsöden där några av 2000-talets nordbor ger sin syn på familjens, trons och naturens betydelse i livet. Vi får komma nära deras varierande livserfarenheter och tankar om att vara människa i Norden i dag, med en och annan blick mot framtiden.

Utställningen har även fått tre ny interaktiva stationer där besökaren kan reflektera över samtida dilemman och aktuella frågor för Nordens framtid. Forskarna Emma Engström, Pontus Strimling och Flora Mary Bartlett ger perspektiv på varsitt ämne utifrån sina forskningsfält om AI, samhällsvärderingar och skogen som resurs. Syftet är inte att ge klara svar, utan att besökaren lämnar utställningen med frågor och funderingar att diskutera vidare.

I slutet på januari adderas ett syntolkat spår i audioguiden för Nordbor. Under våren tillkommer även ett nytt spår i audioguiden som tar besökaren i handen genom den samiska berättelsen i utställningen.

Gästspel med hantverk i amadou - fnöskticka

Den 6 februari öppnar KÄÄPÄ, en mindre designutställning med verk av Mari Koppanen, prisbelönt finländsk formgivare. Utställningen utforskar och hyllar det läderliknande naturmaterialet amadou som utvinns från fnöskticka, en svamp som växer på lövträd. Utställningen är ett samarbete med Finlandsinstitutet och pågår till och med 27 april.

Våren på Nordiska museet bjuder på kulturhistoriska föreläsningar, specialvisningar i Nordbor och samtal om Nordbor i samtiden. Dessutom blir det många stick-AW:s och kreativa workshops, bland annat med danska stickdrottningen Lærke Bagger den 5 mars. För tredje året i rad firar museet också Barnens magiska dag med hemliga knep från förr i tiden. 

Ny satsning på foton som fångar Nordiska ögonblick

Under hösten 2025 öppnar museet som något helt nytt en stor utställningsyta dedikerad till fotografi. Här bjuds på ett urval av museets samling om 6 miljoner kulturhistoriska foton. Bilderna visar både vardagliga och speciella ögonblick ur livet i Norden i en föränderlig och dynamisk presentation. Det nya rummet kommer även erbjuda plats för tillfälliga fotoutställningar med inlånade bilder från andra samlingar och fotografer i Norden.

Nytt i samlingarna: sittbänk från poeten Iman Talabani

I november förvärvade museet vardagsföremål med bakgrundshistoria ur 2010-talets Farsta. Sittbänken med integrerad bordsskiva stod tidigare i Farsta, där filmskaparen och poeten Iman Talabani växte upp. Vid träbänken tillbringade hon och vännerna tid året om. Här tjuvrökte de, lyssnade på musik och pratade om livet.

Det var också vid bänken hon framförde sin allra första dikt. Det gav henne ett erkännande och modet att fortsätta formulera sina livserfarenheter med hjälp av poesi och spoken word. Bänken bär idag tydliga spår av tjejernas gemenskap med inristningar av deras namn och andra märken. Som en del av Nordiska museets samlingar kan bänken skildra betydelsen av vänskapsband och berätta om uppväxtvillkor i förortsmiljö under 2010-talet.