Rekordstort engagemang för Nordiska museets digitaliserade samlingar

Under 2024 hade Nordiska museet flest digitala besök i samlingarna av alla museer i Sverige. På sajten DigitaltMuseum visades museets olika objekt över en miljon gånger och bilder har laddats ned över 50 000 gånger. I år digitaliseras och tillgängliggörs ytterligare stora mängder av museets omfattande foto- och arkivmaterial.

Under 2024 inleddes arbetet med två nya projekt där ytterligare totalt cirka 100 000 analoga fotografier från Nordiska museets bildsamlingar digitaliseras. Syftet är att säkra fotografier som riskerar att brytas ner och göra dem mer användbara och tillgängliga online för både forskare och allmänhet. Flera av bilderna finns redan nu publicerade digitalt.

– Nordiska museet skapar utställningar, vårdar sina föremålssamlingar och samlar in berättelser. Museet har dessutom en rik bildsamling med 6 miljoner fotografier som utgör en ovärderlig källa till kunskap om människors livsmiljö i Sverige och Norden. Bilderna har samlats sedan sent 1800-tal fram till idag och de dokumenterar liv, arbete, boende och mycket annat i ett Sverige och Norden som inte längre finns. Genom digitaliseringen bevarar vi denna bildinformation för kommande generationer, säger Sara Ellenius, projektledare på Stiftelsen Nordiska museet.

Projektet Bildminnen för framtiden har avslutat sin första fas och bilderna publiceras allt eftersom på DigitaltMuseum. Under året har fotografier av K.W Gullers, Axel Fredriksson, Gösta Glase, Bo Trenter, Hans Malmberg och Karl-Erik Granath digitaliserats. Projektet finansieras med stöd av regeringens treåriga digitaliseringssatsning riktad mot centralmuseerna.

Nu inleds nästa digitaliseringsprojekt, Hotade minnen, där museet fortsätter arbetet med att digitalisera unika delar av analoga fotografier med fokus på amatörfotografi. Projektet finansieras med stöd av Jacob Wallenbergs stiftelse. Utvecklingsarbetet sker i nära samverkan med KulturIT och fotohistorisk expertis knuten till Stockholms universitet.

Nypublicerat material om arbetarminnen i museets digitala arkiv

I september 2020 lanserades Digitalt arkiv, en webbplats där forskare och allmänheten kan ta del av digitaliserade dokument ur museets arkiv. Exempelvis finns stora delar av Nordiska museets frågelistmaterial, Fataburen (Nordiska museets och Skansens årsbok) och Årstafruns dagbok tillgängliga där för alla att läsa och ladda ner för studier och forskning. Nästan allt material har också genomgått OCR-skanning och i mindre skala automatiserad handskriftstolkning (HTR), vilket möjliggör sökningar direkt i texten och storskaliga analyser med hjälp av AI. Totalt består Digitalt arkiv idag av närmare 300 000 dokumentsidor.

Nu har museet publicerat mer material i form av äldre frågelistor och delar av museets arbetarminnen. Ett urval av dessa har tidigare publicerats i bokform, bland andra Statarminnen (1947) och Verkstadsminnen (1953).

– Arbetarminnena är idag en viktig källa för de som är intresserade av svensk arbetarkultur och socialhistoria. De erbjuder en unik inblick i hur arbetarklassen upplevde och formade sin egen historia, särskilt från ett personligt och subjektivt perspektiv, säger Marie Steinrud, arkivarie på Nordiska museet.

Exempel på arbetarminnen från Digitalt arkiv: dokument.nordiskamuseet.se

Jag fick ensam trampa svarven vid all svarvning, och detta var det värsta arbete jag varit med om. Jag var ju liten och klen och hade inte så stora krafter som man där hade behövt. Jag fick stå och trampa svarven dag efter dag så man höll på att tappa andan, och svetten flöt i strömmar, ändock man knappt hade några kläder på sig. Man orkade knappast gå och äta när det blev måltidsrast. (Järnvägsmannaundersökningen, E.U. 42273).

På den tiden fanns ingen fackförening i samhället, som kunde föra arbetarnas talan. Det hela var ett rätt godtyckligt system, både i frågan om löner och andra förhållanden. Brukskontoret skötte i stort sett arbetarnas penningaffärer. Det var den gamla patriarkaliska tiden, som går under benämning "Den gamla goda tiden". Den tiden vill nog ingen av nutidens arbetare ha tillbaka. (Gruvminnen E.U. 50736).

Fakta digitala besök i samlingarna