Nordiska museet vet hur 1100 nordbor vill leva i framtiden – ingår i nytt samarbete med SVT

Mer tid för familj och vänner, mindre konsumtion, starkare gemenskap och ett samhälle som tar den nu akuta klimatfrågan på allvar. Det är några av de tydligaste önskemålen när Nordiska museet sammanfattar snart tre års insamling av människors egna tankar om framtiden. Över 1 100 nordbor har deltagit, varav omkring 950 kommer från Sverige och är spridda över hela landet. Inför valet den 13 september lyfter museet fram vad berättelserna säger om det samhälle människor själva vill leva i. Samtidigt ingår Nordiska museet i ett nytt samarbete med SVT kring det nya tv-programmet Framtiden i Sverige med premiär 2027.

Framtidsprojektet visar ett glapp mellan framtiden vi önskar och den vi tror blir

När Nordiska museet nu analyserar de publicerade berättelserna i insamlingen Vår framtid – en spaning mot Norden 2173, framträder flera återkommande teman. Mest slående är vad som inte dominerar. När människor själva får beskriva hur de vill leva sina liv i framtiden handlar det inte om större materiellt välstånd. Istället återkommer tid, relationer, natur, klimat, hälsa och gemenskap. Berättelserna rymmer samtidigt en tydlig oro. Många kan formulera en framtid som de önskar sig, men är betydligt mer tveksamma till om den faktiskt kommer att bli verklighet.

Klimatförändringar, krig, polarisering, ekonomiska klyftor och en teknisk utveckling som människan riskerar att förlora kontrollen över återkommer i de mörkare framtidsbilderna.

- Vi har frågat om framtiden förr. Inför millennieskiftet fick människor runt om i Sverige beskriva sina förhoppningar och farhågor inför 2000-talet. Ett kvarts sekel senare kan vi se vad som har förändrats och vad som består. Likheterna är slående: människor skriver fortfarande om stress, miljö, gemenskap och behovet av ett meningsfullt liv. Men idag framstår klimatkrisen betydligt mer akut, AI och en snabb teknikutveckling är helt nya framtidsfrågor. Inför riksdagsvalet 2026 är materialet särskilt intressant eftersom det visar ett tydligt glapp mellan den framtid människor önskar sig och den de faktiskt tror på. Det säger något viktigt om vår tid, men framför allt om behovet av ett bredare samtal om framtidens Sverige, säger Sven Rentzhog, chef för framtidsfrågor vid Stiftelsen Nordiska museet.

Nytt samarbete med SVT

SVT arbetar just nu med ett nytt program: Framtiden i Sverige. Som en del av arbetet med programmet samarbetar SVT med Nordiska museet för att samla in människors berättelser och tankar om framtiden. Vi vill undersöka något som känns extra angeläget just nu: Hur vill människor i Sverige att framtiden faktiskt ska bli – och hur tar vi oss dit?

Under 2026 kommer SVT genom Nordiska museet att skicka ut fem olika formulär med olika teman om framtiden. Det första som nu har publicerats har rubriken Nationen Sverige och kretsar kring hur människor vill att Sverige ska utvecklas i framtiden.

Bidragen samlas in inom ramen för Nordiska museets projekt Vår framtid – en spaning mot Norden 2173. De blir en del av arbetet med SVT:s kommande program och bevaras samtidigt i Nordiska museets samlingar för framtida generationer och forskning.

– Nordiska museet tror på att kunskap om livet igår kan ge styrka åt kommande generationer. Därför är våra samtida insamlingar otroligt viktiga för oss. Genom vårt nya samarbete med SVT ges ännu fler möjlighet att bidra med sina berättelser och reflektioner om framtiden. Om 150 år ska människor kunna möta vår tid inte bara genom politiska beslut och stora samhällshändelser, utan genom vanliga människors egna tankar, farhågor och drömmar. Det är ett otroligt kulturarv vi skapar tillsammans här och nu, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Stiftelsen Nordiska museet.

+++

Mer om Nordiska museets insamling Vår framtid – en spaning mot Norden 2173

Insamlingen startade 2023 i samband med Nordiska museets 150-årsjubileum. Syftet är att dokumentera hur människor i vår tid ser på framtiden och bevara berättelserna för kommande generationer, forskning och allmänhet.

Över 1 100 nordbor, varav omkring 950 svenskar, har hittills deltagit. Deltagarna omfattar alla åldrar och län, drygt hälften av Sveriges kommuner och omkring 450 orter. Omkring 500 olika yrken finns representerade. Berättelser har också samlats in från Danmark, Finland, Norge, Island och Grönland.

När människor själva får beskriva hur de vill leva sina liv i framtiden handlar det inte om större materiellt välstånd. Istället återkommer tid, relationer, natur, trygghet, hälsa och gemenskap.

Många vill se ett lugnare samhällstempo och bättre balans mellan arbete och fritid. De vill ha mer tid för barn, familj, vänner, natur, kultur och egna intressen. Andra beskriver starkare lokalsamhällen, mindre ensamhet och mer gemenskap mellan generationerna.

Klimat och miljö hör till de allra starkaste framtidsfrågorna. Men naturen beskrivs inte bara som något som behöver räddas. Närhet till skog, vatten, djur och odling är också en viktig del av deltagarnas föreställningar om ett gott liv.

Elina, 40 år, förskollärare i Mariefred, önskar sig kortare arbetsdagar och mer utrymme för livet utanför arbetet:

”Låta hjärnan få vila ut och ha mer tid för barnen och familjen i stort. Att bara vara. Att vara i naturen.”

Sretna, 65 år, kompetenschef i Johanneshov, hoppas på en framtid där synen på konsumtion har förändrats:

”Alla inser att konsumtion inte leder till lycka. Vi bryr oss om varandra och vår jord igen.”

Linda, 37 år, tandsköterska i Östersund, hoppas att tekniken ska användas på människans villkor:

”Ta allt det som är bra med tekniken och nyttja den där den lyfter människan och ser till att vi mår bra i stället för tvärt om.”

Manlig student 17 år, Järfälla, önskar sig framtid med mindre skärmtid och mer tid för varandra:

”Jag önskar även att den tekniska utvecklingen inte ska ta över våra liv för mycket, idag upplever jag att alla är väldigt upptagna på internet och sociala medier och glömmer bort det fina och enkla livet, som familj, vänner och att utforska världen.”

Och Poul Halberg Jørgensen, pensionär från Qaqortoq på Grönland, önskar sig ett starkare nordiskt samarbete:

”Min önskan är att de nordiska länderna, från Grönland i väster och norr via Svalbard till Finland i öster och Danmark i söder, ska finna ett allt närmare, mer jämlikt och fortsatt samspel.”

Samma drömmar för 25 år sedan

Inför millennieskiftet fick ett hundratal personer runt om i Sverige svara på frågor om hur de trodde att livet och samhället skulle utvecklas efter år 2000. Ett kvarts sekel senare sökte museet upp några av dem igen och frågade: Hur gick det?

När framtidsbreven från 1997–1998 jämförs med dagens berättelser är likheterna slående.

Redan då skrev människor om stress, miljöproblem, konsumtion, gemenskap, meningsfullt arbete och behovet av att leva mer i samklang med naturen.

Jennie, 18 år, Backaryd, hoppas att vi i framtiden stressar mindre och hittar en bättre balans i vardagen:

“Man kommer att prioritera mer, inse att man inte är någon övermänniska som hinner med både heltidsjobb, hushåll, studera och barn samtidigt. På så sätt blir det lugnare och mindre stressigt. Människor kommer att må bättre.”

Men det finns också skillnader. Klimatförändringarna framstår i dagens berättelser som betydligt mer akuta. Digitalisering, sociala medier, AI och övervakning har blivit nya framtidsfrågor. Samtidigt har längtan efter gemenskap och mänskliga möten blivit ännu tydligare.

Ta del av berättelserna och projektet på Vår framtid: https://varframtid.nordiskamuseet.se/

Delta i SVT:s nya insamling kopplat till projektet Framtiden i Sverige: https://minnen.se/tema/framtidenisverige-nationen

Läs mer om SVT:s nya program:

SVT samlar in folkets tankar och visioner om framtidens Sverige - SVT Om oss