Gå direkt till innehåll
Utställningen skildrar rörelser, möten och förändringar genom århundradena och tar fasta på viktiga brytpunkter och händelser som format historien. Foto: Hendrik Zeitler, Nordiska museet.
Utställningen skildrar rörelser, möten och förändringar genom århundradena och tar fasta på viktiga brytpunkter och händelser som format historien. Foto: Hendrik Zeitler, Nordiska museet.

Pressmeddelande -

Nordiska museet utforskar livet i Norden i sin största utställning någonsin

Nordbor är Nordiska museets största utställningssatsning någonsin. Med hjälp av 4000 föremål, bilder och arkivmaterial ur museets omfattande samlingar är utställningen en sammanhållen berättelse om livet i Sverige och Norden under 500 år genom fyra årstider. Efter fem års förberedelser öppnar utställningen den 10 februari.

Utställningen handlar om människor i Norden, nordbor, och hur livet i Norden ständigt omformas.
– Det här är Nordiska museets unika berättelse, en historia som ingen annan kan berätta. Nordbor grundar sig på museets omfattande samlingar som byggts upp under mer än 150 år. Med fokus på Sveriges historia, inom en övergripande nordisk ram med kopplingar till våra grannländer, skildrar vi livet i Norden genom att utgå från verkliga människoöden och enskilda personers liv, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Nordiska museet.

Utställningen skildrar rörelser, möten och förändringar genom århundradena och tar fasta på viktiga brytpunkter och händelser som format historien. Den kronologiska berättelsen tar besökaren på en resa genom historien med fokus på tre historiska spår: Natur, Familj och Tanke. Röster från historiens vardagsliv vävs samman med både vardagliga och ikoniska föremål.

Mänskliga öden, möten och livsberättelser i fokus

I fokus för utställningsberättelsen står 22 gestaltade verkliga personöden från historien för att ge förståelse för likheter och skillnader över tid. Resenären Samuel Kiechel från 1500-talet, godsägaren Maria Sofia De la Gardie från 1600-talet, barnmorskan Catharina Koberg från 1700-talet och konditorn Wilhelm Davidson från 1800-talet är några.


Samisk historia i nordisk kontext

Den samiska kulturhistorien löper som en röd tråd genom Nordbor. Ibland i större nedslag, men framförallt visas samiskt vardagsliv sammanflätat i den större berättelsen genom utställningens olika spår. Tre historiska personer som gestaltas är Inga från Tingavaara från 1500-talet, Lars Nilsson från 1600-talet och Kristoffer Sjulsson från 1800-talet. Totalt visas cirka 300 samiska föremål från museets samlingar och arkiv, bland annat ett tiotal unika teckningar av författaren och konstnären Johan Turi (1854–1936).


Samtiden i utställningen

Till Nordbor har museet samlat både berättelser och föremål som skildrar hur det kan vara att leva i Norden idag. Museet har intervjuat ett åttiotal personer med varierande erfarenheter av tillvaron. I utställningen får besökaren ta del av 24 av dessa berättelser och föremål som fungerar som titthål in i en bred flora av upplevelser, känslor, övertygelser och drömmar. Vi får deras perspektiv på våra tre spår: Natur, Familj samt Tanke. Projektet fortsätter under våren och 60 personer kommer att presenteras i rummet.


En rumslig, visuell och konstnärlig upplevelse

Nordbor är Nordiska museets största utställningssatsning någonsin och sträcker sig genom museets hela översta våning fördelat på mer än 1 700 kvadratmeter. Utställningen är producerad av Nordiska museet och formgiven av MUSEEA.

Nyproducerade filmer och specialdesignade ljudmiljöer är framtagna av Hildurs AB. Formen speglar varje tids essens på ett konceptuellt sätt. Varje rum är en kombination av scenografi och digitala inslag med projektioner av naturbilder och konstverk som speglar utställningsberättelsen och människornas livsmiljöer i deras tid.

Årstiderna rör sig längs utställningen som ett sammanhållande tema för gestaltningen tillsammans med naturen. Varje epok har sin årstid, ibland omfamnas berättelsen av naturen, ibland trycks den tillbaka. Utställningen börjar i ett vintrigt 1500-tal där besökaren kommer in i den nordiska skogen norrifrån.


Utställningen bjuder in till delaktighet genom interaktiva stationer

I utställningen finns fyra större upplevelsebaserade och interaktiva installationer. Här kan besökaren själv ta plats i historien: Spela en roll i en myllrande 1600-talsstad. Bli en röst i 1700-talets virvlande tryckfrihet. Uppleva 1800-talets kafékultur där rubriker från när och fjärran tränger sig på. Och lämna sitt avtryck och fantasiporträtt i framtidsskogen.

En dramatiserad audioguide för vuxna och barn lyfter upplevelsen

Med en blandning av dramatiserade scener och en vardagsnära ton tar audioguiden med besökaren på en guidad tur genom utställningen. Audioguiden ger besökaren möjlighet att fokusera på montrar och föremål utan att läsa utställningstexterna.

Audioguiden finns i två versioner och kan laddas ned i telefonen. En för vuxna och ungdomar och en för åldrarna cirka 8 – 11 år. Audioguiden för vuxna finns på svenska och engelska. Audioguiden produceras i samarbete med Munck Studios AB.


Hela berättelsen i en publikation

I anslutning till Nordbor utkommer en rikt illustrerad populärvetenskaplig bok som följer utställningens upplägg och tematik. Boken Nordbor är en kulturhistorisk exposé över livet i norr under fem sekler. Den handlar om människan i Norden, om hur livsmiljöer och kulturer vuxit fram, förändrats och formats till en väv av historiska erfarenheter. Verkliga personer, både historiska och nu levande, har en viktig plats i berättelsen. Sverige står i centrum, men med nordiska jämförelser och globala utblickar. Ett femtiotal forskare och specialister presenterar ny och aktuell kunskap.

Samarbete med podcasten Folkets historia med Anders Lundin

I samband med lanseringen av Nordbor samarbetar museet med podcasten Folkets historia med Anders Lundin som programledare. Podden produceras av Hildurs AB och samarbetet inkluderar 11 avsnitt en gång i månaden med premiär den 14 februari på Spotify. Utgångspunkten i varje avsnitt är ett av de filmade personporträtten i utställningen där museets intendenter fördjupar kontexten kring de historiska personerna. Det första avsnittet utgår från berättelsen om Lars Nilsson som 1693 bränns på bål i Arjeplog efter att med hjälp av sin trumma försökt återuppliva sin sonson som drunknat i en brunn. I senare avsnitt får lyssnaren möta stataren Hulda som blev hemmansägare, konstnären Lars som dog i aids och Lena Larsson som skrotade finrummet och skapade vardagsrummet.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Emma Reimfelt

Emma Reimfelt

Presskontakt Kommunikationschef 08-519 545 59
Sofia Hiller

Sofia Hiller

Presskontakt Pressansvarig, Nordiska museet 08-519 545 18

Relaterat innehåll