Pressmeddelande -
Nordiska museet tar initiativ till dialog om samiska samlingar
Nordiska museet i Stockholm förvaltar en av världens största museisamlingar av föremål och arkivhandlingar om samisk kultur och historia. Nu tar museet initiativ till en bred dialog om dessa samlingars framtid som kommer att pågå under de närmaste åren.
Stiftelsen Nordiska museet grundades 1873 och har enligt sina stadgar till uppgift att ”bevara och levandegöra minnet av liv och arbete i Sverige, företrädesvis för tiden efter år 1520” vilket även har lett till en omfattande dokumentation av samisk historia och kulturarv.
Sedan bildandet har Nordiska museet samlat mer än 8 000 kulturhistoriska föremål som relaterar till samisk kultur och historia. Därtill kommer omfattande arkivhandlingar och historiska fotografier. Museet har även löpande under 1900-talet och fram till idag bedrivit gedigen forskning på området och visat ett flertal utställningar om samisk historia och kultur, ofta i nära samarbete med företrädare för det samiska samhället. 2019 invigdes utställningen Arktis – medan isen smälter och 2020 öppnade museet en ny entrémiljö med utsmyckningar av samiska samtidskonstnärer. Också museets kommande stora basutställning om Norden under de senaste 500 åren fram till idag, med planerad öppning 2023, kommer att berätta om samisk historia och kultur.
Nordiska museets initiativ till en utredning om framtiden för stiftelsens samiska samlingar sker därför mot bakgrund av ett mångårigt intresse för samiska frågor. Utredningen påbörjas 2022 och utöver ett nära samarbete med exempelvis Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk, är utredningen tänkt att utgå ifrån en bred dialog med en rad olika intressenter. Centralt för utredningen blir diskussioner om hur samlingarna bäst ska förvaltas i framtiden och hur de bäst kan användas för att berätta om samisk historia och kultur.
– Jag är mycket glad över att vi nu kan fortsätta och konkretisera detta arbete med att ta tag i frågan om de samiska samlingarnas framtid som vi förberett under lång tid. Vi har ambitionen att göra detta på ett genomarbetat och långsiktigt sätt och i dialog med företrädare för det samiska samhället och betydelsefulla intressenter, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Stiftelsen Nordiska museet.
Sedan decennier finns en stor, internationell debatt om urfolks rättigheter till kultur och kulturarv som också ofta handlat om återförande av kulturarv som samlats in i äldre tider. I Norge och Finland har på senare tid samiska samlingar i nationella museer i huvudstäderna på olika sätt förts till institutioner närmare Sápmi. I Sverige är sedan början av 1980-talet Ájtte huvudmuseum för den samiska kulturen i Sverige och Nordiska museet har därför som ett första steg lyft utredningen med ledningen för Ájtte.
– Som samiskt huvudmuseum är det ett mycket positivt och glädjande besked att Nordiska museet tar initiativ till, i ett första steg en utredning om framtiden för de samiska samlingarna. Vi ser även fram emot att vara delaktig i utredningen där vi bland annat kan lyfta in ett samiskt perspektiv samt anknyta till samisk samtidshistoria, säger Elisabeth Pirak Kuoljok, museichef vid Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum.
För mer information om Nordiska museets arbete med samisk historia och kultur:
nordiskamuseet.se/kunskapsomraden/samisk-historia-och-kultur
nordiskamuseet.se/artiklar/two-directions
Kontaktperson:
Sofia Hiller, Pressansvarig Nordiska museet
sofia.hiller@nordiskamuseet.se telefon: 08-519 545 18
Ämnen
Kategorier
Nordiska museet berättar om hur människor i Norden bott, ätit, klätt sig och firat sina traditioner från 1500-talet och framåt. Utställningarna visar heminredning, mode och smycken, glas, porslin och annat som människor omger sig med till vardags och till fest. Byggnaden på Djurgården är en upplevelse i sig. Nordiska museet äger och driver också Tyresö slott, Julita gård, sommarnöjet Svindersvik och Härkeberga kaplansgård.
