Jubileumsbron – en historisk satsning

Idag på Nordiska museets 150-årsdag invigs en ny bro, ett arkitektoniskt tillägg, som ger access genom hela översta våningen och en utsiktsplats i museibyggnadens hjärta. Satsningen på bron och en ny hiss är både efterlängtade och nödvändiga för att möta dagens krav på tillgänglighet.

­– Jubileumsbron är en hyllning till vårt jubileumsår, men även en blinkning till kungens 50 år på tronen och nationens jubileumsår med sin placering på Kröningsläktaren och mittemot Gustav Vasa, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Nordiska museet.

Dagens invigning är ett av de sista kapitlen i en mångårig förändringsresa för att förbättra museiupplevelsen och öppna upp fler publika ytor på Nordiska museet. Den historiska satsningen på bron och hissen är varsamt anpassade till byggnadens egenart och bjuder på detaljer ur museets grafiska historia. Tillsammans möjliggör de museets kommande utställningssatsning Nordbor som tar plats på hela översta våningsplanet och öppnar i februari 2024.

Jubileumsbron och hiss är ritade av Nordiska museets husarkitekter Fahlander Arkitekter och projekteringen har skett i dialog med Länsstyrelsen i Stockholm. Museet har lett arbetet som utförts i samarbete med svenska byggentreprenörer, hantverkare och specialister.

Högt ställda krav på utförande och hantverksskicklighet

Den nya hängbron över Kröningsläktaren tar plats mittemot Gustav Vasa-statyn. Bron har en smäcker, luftig konstruktion av specialritade, vitmålade stålprofiler. Den utgörs av kedjelänkar, vertikala stag och brobana som monterats ihop på ett öppet redovisande sätt i detaljer och infästningar, för att skapa ett uttryck av enkel och tidlös mekanik. Kedjan som bär bron speglar takvalvens form i ett upp-och-nedvänt kraftspel.

Siktlinjen från bron bjuder på två nya utblickar: en mot Gustav Vasa-statyn och en sjöutsikt österut genom ett magnifikt stort fönster som tidigare varit övertäckt för solljus.

Brons sidopartier och hissen är utsmyckade med mönster av fyrpasset, museets nya symbol, som är extraherat ur museets originalsigill.

Arbetet är gjort med högt ställda krav på detaljutföranden och hantverksskicklighet. Samtliga rivnings- och håltagningsarbeten har utförts mycket varsamt och med hänsyn till byggnadens specifika förutsättningar, samt med antikvarisk hänsyn.

En ikonisk byggnad med omsorg i detaljerna

Nordiska museet på Djurgården är en av Stockholms största monumentalbyggnader och ett landmärke i staden. Byggnaden är arkitektoniskt av högsta klass och präglas av sina gedigna material och skickligt genomarbetade hantverksutföranden. Museibyggnaden är ritad av arkitekt Isak Gustaf Clason under sent 1800-tal och invigdes 1907.

En efterlängtad lösning

När byggnaden uppfördes skedde det i tre etapper. Som ett resultat av detta uppstod en nivåskillnad på det översta våningsplanet vid Kröningsläktaren som fram till nu lösts med trappor i olika nivåer, något som under alla år varit ett stort problem för många besökare, till exempel barnfamiljer eller personer med funktionsnedsättning. Den nya bron skapar smidig access samtidigt som originaltrapporna finns kvar. På ytan under Jubileumsbron förbereder museet för en utställning.

Den nya hissen i södra delen av Stora hallen kombinerar museets behov av en frakthiss och museets behov av en stor hiss som tar besökarna direkt till samtliga våningsplan och den kommande utställningen Nordbor på översta våningen.

Stiftelsen Nordiska museet äger byggnaden och har bekostat satsningen med bland annat lån från Riksgälden.

Nordiska museet i siffror