Gå direkt till innehåll
Insamlingen "Vi, de fördrivna" sker på den digitala insamlingsplattformen minnen.se. Foto: Nordiska museet.
Insamlingen "Vi, de fördrivna" sker på den digitala insamlingsplattformen minnen.se. Foto: Nordiska museet.

Nyhet -

Nytt forskningsprojekt samlar in levnadsberättelser från polskjudiska flyktingar

Under perioden 1967-1972 kom cirka 3000 flyktingar från Polen till Sverige på grund av en antisemitisk kampanj initierad av kommunistpartiet. Många var barn till Förintelseöverlevande och flera var överlevande själva. Erfarenheterna från dessa personer tillhör en unik del av det svenska kulturarvet som nu tas tillvara för framtiden i ett nytt forskningsprojekt som drivs av Södertörns högskola med Nordiska museet som samarbetspartner.

Insamlingen sker på den digitala insamlingsplattformen minnen.se. Parallellt med själva insamlingen arrangeras också möten, seminarier och workshops på olika platser i Sverige. Doktoranden Martin Englund driver projektet, och kommer att skriva sin doktorsavhandling utifrån de inlämnade skildringarna.

– I insamlingen "Vi, de fördrivna" letar vi efter levnadsberättelser från alla de som flydde till Sverige under den sista stora fördrivningen av den polska judenheten 1967-1972. Det var en flykt som knappt uppmärksammades i svensk media under dessa år och nu vill vi fånga upp dessa berättelser medan tid ännu finns. De bär på unika erfarenheter från båda sidor av järnridån under det kalla kriget och har mycket att berätta om både fördrivning och integration, säger Martin Englund, doktorand i historia på Södertörns högskola.

– Med dessa gripande och viktiga berättelser bygger vi på Nordiska museets minnesbank med dokumentation från en central och viktig del av vår gemensamma migrationshistoria. För museet innebär det också att vi genom projektet får nya insikter och lärdomar om hur vi i samklang med universitet och högskolor kan stärka och utveckla Minnen som en forskningsrelaterad insamlingsplattform, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Stiftelsen Nordiska museet.

Under 2022 planeras en skrivkurs ihop med Paideia folkhögskola och författaren Stephan Mendel-Enk med fokus på ett få fler att skriva ned och bidra med sina livsberättelser till Minnen.se.

Här pågår insamlingen: minnen.se/tema/vi

Röster från insamlingen:

"Judiska seder och bruk var helt frånvarande i mitt föräldrahem - en naturlig konsekvens av mina föräldrars kommunistiska övertygelse och deras erfarenheter från kriget. De pratade jiddisch och tyska som barn, men hemma hos oss talade vi polska. Själv var jag språkintresserad och brukade ofta rätta andra, till exempel Genia eller mina skolkompisar, om de gjorde fel eller uttryckte sig slarvigt. Det kändes viktigt för mig att vårda det polska språket."

Ewa Gutniak, född 1948 i Warszawa. Läs hela hennes berättelse här: minnen.se/tema/vi/17317

"Riktig svensk blev jag inte. Det blir jag aldrig i andras ögon. På arbetsplatsen var jag alltid 'polskan'. Jag påmindes och påminns fortfarande dagligen om mitt invandrarursprung genom ständiga frågor om hur, när och varför jag kom till Sverige och om jag trivs här. Jag talar bra svenska men min brytning avslöjar mig så fort jag öppnar munnen. Frågorna är kanske inte illa menade men de placerar mig omedelbart utanför, skapar 'vi och de' läge. Så förblir jag den eviga invandraren. Att jag är judinna berättar jag bara ibland, beroende på omständigheterna. I det avseende känns det likartat som i Polen - man ligger lågt med sin judiskhet, en regel som, enligt mig även de flesta svenska judar tillämpar."
Bronia Sokolow, född 1946 i Warszawa, Polen. Läs hela hennes berättelse här: minnen.se/tema/vi/17242

"Det nya livet i det nya landet, till att börja med, som visade sig så småningom, har inte varit så lätt. Allt från språket till, exempelvis, skatter, inkomstdeklarationen var nytt, främmande. Men vi hade grunden till språket bakom sig, vi hade inkomst från våra anställningar och vi hade tak över huvuden. Rätt så fort har vi skaffat våra första kontakter och bekantskapen med lokalbefolkningen som hjälpte oss enormt i våra första steg. De infödda svenska träffade vi antingen på arbetsplatsen eller genom de redan bekanta från tidigare, men i första hand knöt vi kontakt med efterkrigets polska judar, nämnda redan tidigare, räddade genom Folke Bernadottes vita bussar, vilka blev våra vänner tills vidare; vi behöll bekantskapen med dem som kom samtidigt från Polen till Marstrand. Livet börjar att likna det sk normala."

Maria Rotstein, född 1926 i Wien, kom till Marstrand 1969 som politisk flyttning från Warszawa. Läs hela hennes berättelse här: minnen.se/tema/vi/17284

I Nordiska museets insamling Judiska minnen – berättelser från Förintelsen, som pågick 1994-1998, finns ett antal berättelser dokumenterade från personer som flydde 1967-1972, men Nordiska museet har inte tidigare gjort en riktad insamling mot just denna grupp.

Sedan tidigare samlar Nordiska museet in berättelser digitalt i en rad andra uppmärksammande insamlingar. Insamlingen Coronaviruset i Sverige har tagit emot 4500 bidrag, insamlingen Mitt liv, där barn runt om i Sverige skildrar sin vardag, har fått 1500 bidrag. Den senaste insamlingen är kopplad till utställningen om NK:s Franska damskrädderi.

Kontaktpersoner:

Martin Englund, doktorand i historia på Södertörns högskola,
E-post: martin.englund@sh.se, mobil: 073-559 64 22


Sven Rentzhog
, avdelningschef för Digital interaktion på Nordiska museet,
E-post: sven.rentzhog@nordiskamuseet.se, mobil: 070-655 05 14

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar

Presskontakt

Sofia Hiller

Sofia Hiller

Presskontakt Pressansvarig, Nordiska museet 08-519 545 18

Relaterat material