Gå direkt till innehåll
För att uppmärksamma Jenny Linds 200-årsdag visas elva föremål i en popup-utställning. Foto: Helena Bonnevier, Nordiska museet.
För att uppmärksamma Jenny Linds 200-årsdag visas elva föremål i en popup-utställning. Foto: Helena Bonnevier, Nordiska museet.

Pressmeddelande -

Nordiska museet hyllar superstjärnan Jenny Lind

1800-talets publik vittnade om en gudomlig röst, intensivt skådespeleri och en alldeles speciell utstrålning. Jenny Lind var en av världens mest firade sångerskor och ett kulturellt och medialt fenomen. Lagom till 200-årsdagen av hennes födelse den 6 oktober ställer Nordiska museet ut aldrig tidigare visade föremål ur samlingarna som tillhört, föreställer eller har använts av världsstjärnan.

Jenny Linds liv (1820-1887) är en askungesaga om ett fattigt oönskat barn från kalla Norden som kom att sjunga för fulla hus på scener runtom i världen. Redan som nittonåring utnämndes hon till hovsångerska och sjöng på de största scenerna i Sverige, Tyskland, Österrike, Danmark, England och USA – en superstjärna som det är lätt att fascineras av än idag.

Trots att väldigt få hade sett eller ens hört Jenny Lind sjunga var hennes stjärnstatus enorm och det blev publikkaos var hon än befann sig. Med en dygdig och from framtoning representerade Jenny Lind 1800-talets kvinnliga idealbild. Den banbrytande marknadsföringen av Linds ”personliga image”, förstärkt genom hennes konstnärskap, skapade en publikhysteri. 1850-51 genomförde hon en 18 månader lång utsåld konsertturné i USA och Kanada där hon lanserades som ”The Swedish Nightingale”. När hon anlände till New York stod drygt 25 000 personer på kajen för att få se en skymt av henne. Publikhysterin tog också enorma proportioner genom otaliga varor och produkter med Jenny Linds namn och bild:

– Det var dåtidens merch som alla trånade efter. Det fanns Jenny Lind-handskar och mössor, frisyrer, sjalar, stolar, pianon, cigarrer och flera teatrar namngivna efter henne. I vår popup-utställning visar vi nu upp föremål som aldrig tidigare har visats. Min favorit är en Jenny Lind-pappersdocka, som ligger i sin originalkartong tillsammans med flera outfits från olika huvudroller, säger Matti Shevchenko Sandin, utställningsproducent, Nordiska museet.

Utställningen öppnar den 6 oktober och pågår till och med våren 2021.

För att uppmärksamma hennes 200-årsdag visas elva föremål i en popup-utställning, däribland:

  • Klänning, bestående av kjol och liv, förvarades i pappask med påskriften ”Jenny Linds sidenklänning. Gåva till Tant Hanna Uttströms moster som varit sällskapsdam hos Jenny Lind”. Cirka 1870-tal. 
  • Sjal i silke enligt uppgift från givaren tillhört Jenny Lind, 1850-1860-tal.
  • Tavla föreställande Jenny Lind. Svartkrita gjord av Maria Röhl, Tyskland, 1874.
  • Tavla föreställande Jenny Lind med make Otto Goldschmidt och barnen Walter (f. 1853) och Jenny (f. 1857). Från cirka 1860.  
  • Pappersdocka förställande Jenny Lind (från 1840-50-tal), tillsammans med tio kolorerade dräkter och huvudprydnader från olika huvudroller.
  • Tekopp med fat, som enligt uppgift var en gåva till Jenny Lind från hennes trogne beundrare H C  Andersen. I fatets spegel står texten ”MeinerliebenSchwester Jenny” (Min käraste syster Jenny). Från 1844-1849. 

Kontaktpersoner:

Matti Shevchenko Sandin, utställningsproducent, Nordiska museet
matti.sandin@nordiskamuseet.se, tel: 08-519 545 43

Helen Persson, senior rådgivare på avdelningen Kulturhistoria, Nordiska museet
helen.persson@nordiskamuseet.se, tel: 08-519 546 23

Ämnen

Kategorier

Regioner


Nordiska museet berättar om hur människor i Norden bott, ätit, klätt sig och firat sina traditioner från 1500-talet och framåt. Utställningarna visar heminredning, mode och smycken, glas, porslin och annat som människor omger sig med till vardags och till fest. Byggnaden på Djurgården är en upplevelse i sig. Nordiska museet äger och driver också Tyresö slott, Julita gård, sommarnöjet Svindersvik och Härkeberga kaplansgård.

Kontakter

Sofia Hiller

Sofia Hiller

Presskontakt Pressansvarig, Nordiska museet 08-519 545 18