Gå direkt till innehåll
Valborgsmässoeld med Nordiska museet i bakgrunden. Foto: K W Gullers, ©Nordiska museet
Valborgsmässoeld med Nordiska museet i bakgrunden. Foto: K W Gullers, ©Nordiska museet

Pressmeddelande -

Fem frågor om Valborgsmässofirande

Eldar, studenter och vårkänslor. Här ger Nordiska museets etnolog och intendent Jonas Engman några svar om Valborgsmässofirande.

Valborgsmässoafton har firats i Sverige och Finland sedan medeltiden och kommer ursprungligen från det katolska firandet av helgonet Walpurgis i Tyskland. Eldarna var antagligen ett sätt att jaga bort rovdjur, häxor och övernaturliga väsen innan djuren släpptes ut på bete. Idag är valborgsmässans brasor framförallt ett sätt att hälsa den efterlängtade våren välkommen.

Vem är Valborg?

–Valborg, eller Walpurgis, var enligt legenderna ett helgon i Tyskland. När Sverige och Norden kristnades följde den tyska katolska kyrkans dagar med, i den kalendern vimlade det av helgondagar och alla firades inte utanför kyrkan. En av dem var Valborg.

Hur länge har vi firat Valborgsmässoafton?

–Valborg som helgondag fanns i den kristna kalendern åtminstone sedan medeltiden. I samband med reformationen under 1500-talet ville den nya kyrkan rensa bort helgondagarna, vilket inte lyckades så jättebra. Firandet av Valborg övergick efterhand till att bli en folklig festdag, ett skäl är att Valborgmäss ligger så nära Första maj, en festdag i bondesamhället. För den urbaniserade arbetarklassen i slutet av 1800-talet blev Valborgsmäss en supdag.

–Parallellt med det folkliga firandet, fanns en medeltida tradition att djäknar – den tidens studenter – anordnade uppsluppna tåg genom stiftsstäderna. Den traditionen har sedan 1800-talets mitt omvandlats till studentstädernas festligheter som vi ser idag.

Handlar högtiden om att välkomna våren?

–Både ja och nej. Idag, definitivt! Även i bondesamhället markerade denna tid en växling i jordbruket med det som vi idag kallar vårbruk. Men i det samhället fanns flera tidpunkter som markerade vårbruk.

Varför eldar och majbrasor?

–Eld är ett av de mest framträdande symboliska verktygen i ritualer! I Norden har vi tänt eldar vid påsk, Valborg och St Hans dag, som i Sverige är detsamma som midsommar. Just Valborgsbrasor kan ha att göra med att betesdjuren släpptes ut vid denna tidpunkt och skyddades mot övernaturliga väsen – och rovdjur – med hjälp av eld.

–En tolkning har att göra med revolterande unga, som enligt vissa källor tycks ha tänt eldar för att reta upp kyrkan, som ville förbjuda valborgsmässofirande. Idag handlar Valborgsmässans brasor mest om att hälsa våren välkommen.

Hur firas Valborgsmässoafton i Norden?

–I Finland kallas Valborgsmässan för Vappen på finlandsvenska efter finskans Vappu. Vappen är en parallell till de svenska studentfesterna. Folk i alla åldrar samlas kvällen före första maj för en karnevallik gatufest med eldar, festligheter, studentmössor, struvor och mjöd. I Norge och Danmark är valborgsmäss och eldar inte lika vanligt, tror jag, säger Jonas Engman.

Läs mer om Valborgsmässoafton i Nordiska museets app Årets dagar

Ämnen

Kategorier

Regioner


Nordiska museet berättar om hur människor i Norden bott, ätit, klätt sig och firat sina traditioner från 1500-talet och framåt. Utställningarna visar heminredning, mode och smycken, glas, porslin och annat som människor omger sig med till vardags och till fest. Byggnaden på Djurgården är en upplevelse i sig. Nordiska museet äger och driver också Tyresö slott, Julita gård, sommarnöjet Svindersvik och Härkeberga kaplansgård.

Kontakter

Jonas Engman

Jonas Engman

Intendent Sakkunnig i frågor kring Traditioner och årets dagar 08-519 547 26
Sofia Hiller

Sofia Hiller

Presskontakt Pressansvarig, Nordiska museet 08-519 545 18